Solceller
Kort svar: en svensk villaanläggning producerar cirka 750–1 050 kilowattimmar per installerad kilowatt och år. Vad den är värd avgörs numera av hur mycket du använder själv, eftersom skattereduktionen på 60 öre för såld el försvann vid årsskiftet och det gröna avdraget sänktes till 15 procent redan i juli 2025. Egenanvänd el är värd mer än dubbelt så mycket som såld.
Kalkylen nedan räknar på förväntad produktion för din ort, taklutning och väderstreck — och skiljer på vad du använder själv och vad du säljer, eftersom de två är värda helt olika mycket. Produktionstalen kommer ur EU-kommissionens PVGIS-modell och är medelvärden för 2005–2023.
8 985 kWh per år — 899 kWh per installerad kilowatt. Enskilda år avviker omkring ±5 %.
Värde 12 382 kr per år: 7 584 kr från el du använder själv och 4 798 kr från överskott du säljer.
Varje procentenhet mer egenanvändning är värd ungefär 110 kr om året — det är därför batteri och styrd förbrukning påverkar kalkylen mer än fler paneler.
Produktionen är ett medel för 2005–2023 med 3 % eget avdrag för snö, smuts och skugga — källan räknar inte med något av det.
Väderstrecket avgör, inte lutningen
Det vanligaste missförståndet är att taklutningen måste vara "rätt". I själva verket skiljer det under fyra procent mellan 25 och 55 graders lutning — nästan alla villatak ligger inom det spannet. Väderstrecket är den dimension som verkligen betyder något: ett tak vänt mot öster eller väster producerar en femtedel till en fjärdedel mindre än ett mot söder, och norrläge ungefär hälften så mycket som söder.
Är taket vänt sydost eller sydväst kostar det bara fem till sju procent. Den siffran är mätt i modellen och stämmer med vad svenska forskare rapporterar från verkliga anläggningar.
Därför hänger kalkylen på egenanvändning
När du använder egen el slipper du köpa en kilowattimme — och det du slipper betala är spotpriset plus påslag, energiskatt, moms och rörlig nätavgift. När du säljer får du i princip bara spotpriset. Skillnaden är i storleksordningen en krona per kilowattimme, samma el.
Tidigare jämnades det ut av skattereduktionen på 60 öre per såld kilowattimme. Den försvann 31 december 2025, och därmed ändrades hela logiken: det lönar sig inte längre att bygga för maximal produktion, utan för maximal egenanvändning. Sälja överskottsel går igenom vad överskottet faktiskt ger i dag, och batterilagring respektive styrd förbrukning är de två vägarna att höja andelen du använder själv.
Vad talen inte innehåller
PVGIS räknar med växelriktarförluster, kablage och modulmismatch, men uttryckligen inte med snö, smuts eller skugga från träd och grannhus. Vi lägger därför på ett eget avdrag på tre procent, tydligt märkt som vårt — det är i underkant av vad svensk forskning anger, och har du träd som skuggar är den verkliga förlusten större.
Talen är dessutom medelvärden för nitton år. Enskilda år avviker omkring fem procent åt vardera hållet, vilket är värt att ha i minnet innan man drar slutsatser av ett enda soligt eller regnigt år.
Solproduktion beräknad med PVGIS 5.3 från EU-kommissionens JRC, strålningsdatabas SARAH3 (2005–2023), hämtad 2026-08-08. Norr om breddgrad 65 byter modellen strålningsdatabas och överskattar jämfört med SMHI:s — där anges ett bredare spann. Se datakällor.
Elområdet säger inget om solen
En sak att inte förväxla: 4 elområden delar in landet efter elmarknadens överföringskapacitet, inte efter klimat. Växjö i SE4 producerar mindre än Stockholm i SE3, och inom SE1 skiljer det cirka 17 procent mellan Kiruna och Luleå. Därför frågar kalkylen efter ort och inte efter elområde — även om elområdet avgör vad elen du köper och säljer kostar.
Vanliga frågor om solceller
Är solceller lönsamt 2026?
Fortfarande, men sämre än tidigare — och av två skäl som kom vid olika tidpunkter. Det gröna avdraget för solceller sänktes från 20 till 15 procent den 1 juli 2025, och skattereduktionen på 60 öre per kilowattimme för såld el försvann 31 december 2025. Kalkylen hänger därför på hur mycket av elen du använder själv, inte på hur mycket du producerar. Räknaren här utgår från din ort, taklutning och väderstreck.
Hur mycket producerar solceller i Sverige per kW?
Mellan cirka 750 och 1 050 kilowattimmar per installerad kilowatt och år, beroende på var i landet anläggningen står och hur taket är vänt. Söderläge med 30–50 graders lutning ger mest; öst- eller västläge tappar en femtedel till en fjärdedel. Talen här kommer ur EU-kommissionens PVGIS-modell och är medel för 2005–2023 — enskilda år avviker omkring fem procent.
Spelar taklutningen stor roll?
Mindre än de flesta tror. Mellan 25 och 55 graders lutning skiljer det under fyra procent, så ett vanligt villatak ligger nästan alltid nära optimum. Väderstrecket är däremot avgörande: öst eller väst i stället för söder kostar en femtedel till en fjärdedel av produktionen.
Vad är grönt avdrag för solceller 2026?
15 procent av kostnaden för arbete och material, sänkt från 20 procent den 1 juli 2025. För batterilagring är avdraget fortfarande 50 procent, vilket är en av förklaringarna till att batteri blivit relativt sett mer intressant än att bygga ut anläggningen.
Räknar ni med snö och skugga?
Ja, med ett eget avdrag på tre procent som är tydligt märkt som vårt. PVGIS räknar uttryckligen inte med snö, smuts eller skugga från träd och grannhus, och någon mätt svensk årssiffra för snöförlust finns inte publicerad. Har du träd som skuggar taket är den verkliga förlusten större än så.
Jämför elavtal — köpsidan avgör vad egenanvändningen är värd
Innehållet granskades 2026-08-08. Priser i löpande text undviks medvetet — aktuella nivåer ser du i jämförelsen.